Konstruktiva känsloutlopp för att bli klokare och tryggare

Alla drabbas vi under livet av olika trauman, små som stora, medvetna som omedvetna. De lagras elegant i våra cellminnen. Många av oss blir skickliga i att lägga locket på och hålla känslorna i schack (för övrigt extra uppmuntrat i  länder som Norden; Japan och Storbritannien).

Om det nu senare i livet uppnår lyckosamma tider när vi är tillräckligt trygga kommer kroppen att vilja ladda ur sig de här minnena, som tar kraft och energi i anspråk att hålla fjättrade i det fördolda.

Då är det så förnämligt att vi människor försetts med sju medfödda läkningsmekanismer för smärtsamma händelser. De aktiveras som bäst när en medmänniska ger oss tillräckligt med kärlek och uppmärksamhet, något som även kan fungera via ställföreträdare – kanske tack vare våra spegelneuroner?  -när någon på film, teater eller i verkliga livet beter sig på ett sätt mot någon vi kan identifiera oss med.

Dessa sju, synnerligen ändamålsenliga läkningsmekanismer, som vi alltså  har fått med oss från födseln, är lättare att se hos barn (som ännu inte lärt sig lägga locket på lika effektivt som vi).  Men vi känner också igen dem från ordspråk och folkmun. Voliá:

Sju medfödda läkningsmekanismer

1.Gråt (läker sorg och förluster) ”Gråt lite, det lättar”

2.Skratt (läker genans och lätt rädsla) ”Barnet skrattade lättat när spöket bara var ett lakan”.  I övrigt tänk på alla filmtöntars pinsamheter vi skrattar mer eller mindre okontrollerat åt

3.Ilskna ljud (läker ilska och kan vara bra att uppmuntra inte minst hos kontrollerade, väluppfostrade kvinnor – boxa hårt på kudden och SKRIK!)

4.Svettning (gäller dock inte om den är utlöst från bastu eller värmebölja utan enbart  känslomässigt. (Varm svett läker vrede ”hon kokade av ilska”, kall svett läker rädsla ”han kallsvettades av skräck”)

5.Skakning (läker djup rädsla, såväl fysiska som psykiska, trauman) ”Han var så rädd att knäna skakade” ”Han fick björnfrossa när björnen väl var skjuten och han var åter i tryggt förvar”

6.Gäspning (läker fysisk och psykisk spänning) (Något som inte sällan missförstås av äkta par eller nära vänner :)

7.Bearbetande prat  (s k debriefing, som läker alla former av känslor. Viktig att skilja från prat som i stället används för att stoppa känslor).

Om någon av dessa känslor väcks tillsammans med en god medmänniska är det bara att tacka, ta emot och låta ske. Läkning av smärtsamma händelser löser upp energikrävande och glädjehämmande laddningar och transformerar dem till användbara, oladdade erfarenheter i stället. Vi blir klokare, tryggare och bättre rustade för framtiden, helt enkelt, tack var detta arbete.

Ett par frågor att ställa efter en sådan omgång till den medmänniska som bearbetat någon plågsam händelse på detta sätt, med hjälp av ditt sällskap, kan vara:

”Vad var bra med det här?”  och

”Vad ser du fram emot nu?” för att komma tillbaka efter resan.

Lycka till!

Visdomsord när livet känns tungt

Oprah intervjuade i april Maya Angelou, 70+, om vad livet har lärt henne, I ett nötskal:

 

‘I’ve learned that no matter what happens, or how bad it seems today,

life does go on, and it will be better tomorrow.’

‘I’ve learned that you can tell a lot about a person by the way he/she

handles these three things: a rainy day, lost luggage, and tangled

Christmas tree lights.’

‘I’ve learned that regardless of your relationship with your parents,

you’ll miss them when they’re gone from your life.’

‘I’ve learned that making a ‘living’ is not the same thing as ‘making a

life.’

‘I’ve learned that life sometimes gives you a second chance.’

‘I’ve learned that you shouldn’t go through life with a catcher’s mitt

on both hands; you need to be able to throw some things back…’

‘I’ve learned that whenever I decide something with an open heart, I

usually make the right decision.’

‘I’ve learned that even when I have pains, I don’t have to be one.’

‘I’ve learned that every day you should reach out and touch someone.

People love a warm hug or just a friendly pat on the back…’

‘I’ve learned that I still have a lot to learn.’

‘I’ve learned that people will forget what you said, people will forget

what you did, but people will never forget how you made them feel.’

 


Indianvägledning

På Facebook fick jag mig följande tänkvärda tankar skickade från Åsa Oja. Orden kommer i sin tur från Cherokee-shamanen Black Bear:

May you know your truth,

May you seek it, quest it and find it within your heart.

May you grab on to this thruth

and bring it up to the place where you

perceive the world.

May you see the light of this truth

and become it.

And may you go shining

into a new day….”

Chefer och fördomar

Varsågoda och kompetensutvecklas om vanliga fördomar hos såväl chefer som oss vanliga dödliga, riktigt spännande talare från Ledarnas seminarium i Almedalen juli 2011:

http://svtplay.se/v/2470908/svt_forum/chefen_och_fordomarna?sb,k135866,1,f,-1

Kloka ord om att hantera ilska och hat

Hur hanterar man sin egen avsky, kanske t o m hat, när personer som Anders Behring Breivik begår vidiriga handlingar? Om detta talar psykosyntesterapeuten Nina Wahlin insiktsfullt och spännande i en intervju i radiokanalen Mix Megapol. Lyssna och betänk:

http://t.co/mgYrst7

Book recommended by the American Indian Institute

The book is entitled Basic Call to Consciousness, edited by Akwesasne Notes (Book Publishing Co., Summertown, TN) which was first published in 1978 then republished in 2005 with a new preamble and introduction.  The book is available from the publisher for $12.95 (http://www.bookpubco.com/products/basic-call-consciousness) or from Amazon, both new and used, from about $8.00 to $12.95.

In 1977 twenty-one of the most respected traditional American Indian leaders journeyed to Geneva, Switzerland to deliver to NGOs of the United Nations the Iroquois Address to the Western World.  The papers presented conveyed the point of view of the grassroots Indigenous people of the planet: “Human beings are abusing one another, the planet they live on, and their own individual persons.  The destruction of the natural world and its people is the clearest indicator of mankind’s spiritual poverty.”  Together the papers are a basic call to consciousness of the sacred web of life in the Universe.  It is a powerful call that has ancient roots but very forward looking, even futuristic, implications.  In the new edition “John Mohawk introduces the events that transpired prior to the trip to UN, Chief Oren Lyons gives an overview on the struggle for self-determination before and since the Geneva meetings, and an afterword by Jose Barreiro looks to a new era of possibility for Native nations.”

This 130 page, very readable, book contains the papers from 1977 and introductory chapters on the Haudenosaunee and the Great Law of Peace.

Välkommen på hälsoresa till Tjeckien i oktober!

När mörkret faller och batterier laddas ur, då bjuder vi in till ljuvlig, hälsoresa på äkta Spa i Tjeckien, där man druckit brunn i alla tider och tankat kropp och själ. Vi lovar hög karat och meningsfulla samtal…

http://www.czechspatours.se/434-vara-erbjudanden

Odd Engström, spännande djuping

Min ambitiösa mor har genom åren lyckligtvis sparat diverse intressanta artiklar i välsorterade högar. I går försåg hon mig med en tänkvärd artikel från 24 september 1989 på Svenska Dagbladets Idagsidan. Det var en intervju med salig Odd Engström, då statsråd i finansdepartementet, skriven av Marianne Fredriksson. Ett smått svindlande och profetiskt perspektiv, mitt i svår tids socialdemokratiska vilsenhet och krackeleringar i allehanda dominanssystem, från nationella stater till religioner och finansiella system.

Odd Engström hade bland annat ett antal höga befattningar i den socialdemokratiska regeringen och blev sedermera styrelseordförande i Kinnevik. Men det som intresserade Marianne Fredriksson var framför allt hans djupa intresse för CG Jung, schweizisk psykiater, psykolog och författare, som bland annat beskrev myter, arketyper och myntade begreppet ”det kollektiva omedvetna”.

I artikeln besvarar Engström tveklöst och självklart frågan om vilken arketyp i vårt kollektiva undermedvetna som är mest avgörande i vår tid: Behovet av den kvinnliga principen. Den behövs, äger han, efter de manliga problemlösningarnas epok, när vi försökt befria oss från svårigheter på det klassiskt manliga viset, genom att tillföra ökade resurser. Nu måste mannen integrera den feminina principen, som innebär hushållning, omsorg och närseende. Där finns lösningen. (Träffsäkert av rang, enligt min mening).

De två talar vidare om välfärdstidens (dåtida) fyrtioårskris, som fokuserat allt mindre på kollektiva lösningar och alltmer på det personliga, individuella.

Engström erkänner att det smärtar en socialdemokrat att behöva säga det, men att det finns två steg. Det första är befrielse från förtryck, hunger och orättvisa. Det kräver kollektiva ansträngningar och folkrörelser. Men befrielsen är inte målet, utan målet är friheten.

Han fortsätter med hur socialister alltid trott att om människan blir befriad från förtryck så blir hon fri, medan liberalerna trott att om människan blir fri så befriar hon sig från förtryck. Båda teorierna är ofullkomliga, enligt Engström.

Den ofrånkomliga, och smärtsamma, vägen till frihet måste du gå ensam, förklarar han, in i din egen skugga, in i din egen ondska. Då först kan du se och erkänna den för dig själv och därför inte behöva projicera den på andra. (Ondskans axelmakt, till exempel?)

Engström förutspår också hur miljöproblemen kommer att stiga upp ur djupen, som ett exempel på hur vi förnekat arketypen miljön. Marianne Fredriksson associerar till hur vi förr alltid betraktade jorden som den stora moderns kropp och hur sammanhanget mellan mater (moder) och materia numera gått förlorat. (Kan det bli mer aktuellt?)

Engström uppmärksammar sedan det specifikt svenska, när de båda diskuterar sin tids ”affärer”, som han anser är en följd av att Sverige tappade fotfästet 1986. Vi levde då i en begriplig värld, förtydligar han, och hade vår trygghet i förnuftet. Så inträffar tre katastrofer av djup symbolisk betydelse: Först mördar en ond, blind kraft vår ledare, mannen som är symbolen för vår nation.

I trösten av den nordiska vårens pånyttfödelse kommer nästa chock. Tjernobyl. Ett osynligt ont finns plötsligt i själva luften vi andas, och i vårt land – som då bara var två generationer från bondelivet – blir det  förbjudet att släppa ut korna på bete!

Samma höst kommer rapporterna om aids, som plötsligt blir ett hot för sexualiteten, livet självt.

Engström säger att förr hade vi förklarat allt detta med Guds straff och människans ondska. Vi hade vidtagit åtgärder som gissel, bön och botgöringsritualer. Men för ett folk med en förnuftig och begriplig världsbild blir det oförnuftiga och obegripliga svårhanterligt.

Han anser vidare att eftersom samhällets utveckling på djupet styrs av arketyper är politiken helt beroende av det kollektiva undermedvetna. Och tycker att det inte alls är en ovanlig kombination för socialdemokrater att som han både vara intellektuell (förnuftig och pragmatisk) och starkt känslomässig (lidelsefullt engagerad i frågor för jämlikhet och rättvisa).

Däremot förstärks det i hans fall av att han kommer från Värmland, där myten lever och skrönan aldrig är bara lögn och förbannad dikt. Och därför kom han, efter en egen sorts fyrtioårskris, att bli så tilltald av Jungs vetenskapliga syn på människan, världen och historien, där myten, det intuitiva och aldrig erkända finns med.

För mig blev läsningen en högtidsstund och saknaden efter politiska diskussioner med detta djup smärtsamt påtaglig.

Almedalsaktuellt

Sommaren 2011 modererar jag två konferenser med Telge AB måndag respektive onsdag, en med Ledarna tisdag kväll, en med Peter Wolfhagen och Jackie Bergman onsdag fm och en med Svenska Akupunkturförbundet onsdag em.

Stimulerande spridning av ämnen.

Varmt välkomna!

 

Säg mig vilka du kan kontakta och jag ska säga dig vem du är

I Kina talar man om en persons ”Guang Chi”,  det vill säga vilka i ditt nätverk du kan lyfta luren och kontakta och som kommer att komma om du kallar, ungefär. Vilka som finns i ditt kontaktnät säger mer om vem du är än många ord, anser man där.

Intressant sätt att beskriva någons väsen.